Surströmming de Luxe

Äntligen är vi framme i Borkbo Enånger. Här finns den berömda delikatessen Borkbo-Suringen.
Häng på!

Med mig på dagens resa har jag Fiskehandläggaren och tillika kartläsaren Nichlas Dahlén. Det var en himla tur att han följde med för det var inte så lätt att hitta hit.
Han har aldrig ätit surströmming innan men han lovade mig att smaka minst en!

Där nere ligger Salteriet. Det är så lugnt och tyst här. Bara måsarna som skriker.
Vi går ner och ser om vi hittar några suringar.

Här inne är det allra heligaste. Sjöboden som inte är ett Salteri längre utan blivit ett alteri...
Utbyggnaden för att få plats med alla strömmingstunnor har gjort så att bokstaven S har försvunnit
till en nu okänd plats... den kanske seglar fram igen.

Här är dom ju, Herrarna Surströmming.  Hans-Erik Englundh som kommer från Gävle men spenderar sommaren i Borkbo och äter surströmming i snitt 40 gånger per år!!! Och blivande delägaren och  medarbetaren och fiskaren Hans Lindgren från Luleå Skärgård. 

De senaste veckorna har många över 10 ton strömming passerat  rens-maskinen och nu ligger de  insaltade i  tunnor.  Man får inte ens tjuvkika in i en tunna (som jag ville) för nu måste de vara helt stängda i minst 6-7 veckor. Det beror lite på temperaturer hur lång tid själva jäsningsprocessen tar. Om det skulle bli för varmt så kan det "rusa" och då blir tunnorna förstörda. Men i sjöboden är det fin fin temperatur, rätt värme är en förutsättning för bra jäsning.

Här är den kralliga och knallröda burkförslutaren. En riktig tjusig pjäs. Hans kollar in att allt ser ut som det ska.
Alla maskiner som man använder i surströmmingshantering blir snabbt  illa åtgångna av den stora mängd salt man använder i tillverkningen. Surströmmingens salthalt är en hel vetenskap. Man ska ligga precis på gränsen. Inte för mycket då blir det bara salt. Inte för lite, då ruttnar den. Utan precis avvägd salthalt så att det jäser / fermenteras istället för att ruttna. Ja, ni förstår. Den där salthalten är i vilket fall som helst en hemlis. 

Här åker burkarna in för att få sitt lock. Alla Borkbo-suringar sorteras och läggs i för hand i burkarna.
Sen kan den stå i 3-4 år i kylskåp. Men de här killarna har provat suring som har varit 10-11 år gammal. Då är det liksom bara bitar kvar :-) Men det smakar bra ändå, häftigt tycker jag.

Det är viktigt att ha koll på både tunnor och burkar så alla märks upp ordentligt.
Det är alltid en tunna som blir sådär alldeles extra fin och god. Den säljs då som: Årets bästa tunna.
På burken kryssar man också i styrkan på suringen, Mild, medium eller stark. I en burk ligger det 7-9 st strömmingar.

Här är ett urval av burkar från flera år tillbaka.
De har expremienterat en del med olika smaker. Till exempel ingefära, väldigt uppskattad,  och dill. Borkbo-Suring har fått flera utmärkelser. B la för "Utmärkt Kvalitet".

När man öppnar en tunna så smakar man på strömmingen på en gång för att avgöra om den blev så som man önskar.
Hans-Erik ska visa hur det går till. Man tar bort ryggfenan och klämmer till suringen över ryggen så det åker upp lite fiskkött.  Sen är det bara att smaska i sig på stående fot! Jag vill ju gärna ha lite lull lull till min fisk så jag väntade med att smaka tills det blev lunch.

Mycket nöjd. Den smakade tydligen prima! Hans-Erik berättar att de finns en avsmakningspanel som avgör vilken tunna som är "Årets bästa tunna".  Provsmakningen går till efter konstens alla regler.

Kurs i burköppning: Många har fått tipset att öppna under vatten, i en hink tex. Men det rekommenderas I N T E. Låt istället burken vila på en liten sten eller träbit så att den lutar. Då kommer den luft som finns under locket att åka dit. Sen är det bara att öppna med en vanlig konservöppnare. Inget sprutande av surströmmingsspad bara en liten doft av surströmming.

För den som inte vill hålla på att rensa finns storsäljaren filéer. Hur mycket dom än gör så går den åt snabbt. Perfekt när snålvattnet rinner till och  man är så sugen på suring att man inte ens klarar av att vänta medan man ska rensa den och potatisen. Och fin fint för dom som inte vill rensa alls utan få en snygg filé.

Här ska inte ätas på några fladdriga papptallrikar. Finporslin med havstema såklart!

Nichlas ska här smaka sin allra första suring. Han var nöjd och glad efteråt , helt ok var betyget! Själv var jag lyrisk. Det här var någonting annat än "vanlig" surströmming som man kan uppleva som lite vass och frän. Borkbo´s är mycket mildare, mer balanserad och tom lite åt det gräddiga hållet. Som suring smakade förr säger herrarna medans de äter och mmmmmár sig igenom lunchen. Ni som brukar äta surströmming vet att man kan få lite olika slags efterdyningar från middagen, men det slipper man när det är hög klass på surströmmingen. Tumme upp.

Tillbehören en stor sak vid en suringskiva, och om dem tvistar de lärde. Klart är att det ska vara fast och fin potatis. Tunnbröd av hård eller mjuk sort. Men sen brukar det gå isär. Jag vill ha tomater i skivor till min suring och hackad vanlig lök. Vissa tycker att det är gott med rödlök eller så steker de löken mjuk så den blir ännu sötare. Det är det där söta man vill åt tillsammans med den salta fisken. Många vill ha messmör. Inte min melodi. Men idag har jag också fått lära mig att det också går utmärkt att äta suring med rödbetor eller lingonsylt.  Crème fraiche är jättegott till tycker jag och en bra lagrad ost är också ett trevligt tillbehör.  Men jag tror att ju bättre suringen är, desto mindre tillbehör behöver man. Drycken är ju en sak för sig. Vissa dricker mjölk till. Men det brukar ju vara lite starkare varor. Idag är det lunch så det blir gott Enångersvatten för oss.

Min lyxmacka med Enångersfjärden i bakgrunden.

Var kan man nu köpa denna delikatess undrar ni säkert. Jo, på de flesta dagligvarubutiker i Gävleborgslän. Några exempel: Ica Maxi Hudiksvall. Ica Alen Söderhamn, Restaurangen i Ångersjön, Kiosken i Enånger, Ica affärerna, Maxi, Söder, Sholbergs och Kvantum i Gävle. Men också hos Melanders i Hötorgshallen i Stockholm och i Uppsala på Saluhallen där. Ni kan gå in på www.borkbosuringen.se om ni vill höra av er och veta vart ni får tag i suringen nära där ni bor.

Det finns andra sätt att få tag på och äta suringen också. I Uppsala är det Surströmmingsfestival varje år i månadsskiftet aug/sep. Bara Borkbo strömming finns där. Fint ska det vara! Och Hans-Erik berättar också att de levererar två tunnor till Världens största Surströmmingsskivan i Alfta. 1500 pers festar och äter suring! Jag måste dit känner jag.
Alfta: http://surstrommingsskivan.se
Uppsala: http://www.feskarn.nu/suringinfo2012.html

Jag vill  tacka Borkbo Suring för att jag fick komma och hälsa på med min matresa. Det var en verklig upplevelse att få prova er fina delikatess. Nu vet jag hur riktig suring ska smaka! Jag avslutar med lite fler bilder från den fina miljön kring fiskeläget. På återseende / Linda

Där satt den. Bra. Då vet man vart man har den.

Ps! Det går inte att missa att man är i Hälsingland. Både Hälsingebocken, som sitter på väldigt många hus. Men även Hälsinglands flagga som konstnären Bisse Torfelt har designat. Ds.

”För flera år sedan gav Hälsingeakademin en av sina ledamöter, Bisse Thofelt, uppdraget att skapa en hälsingeflagga. Snabbt kom han underfund med att det skulle vara en korsflagga med mustiga färger. Den blå färgen symboliserar himlen, bergen, sjöarna, men framförallt poesin. Det röda symboliserar hjärtat, blodet och lingonen. Det gula hjortronen och solen, Hälsinglands egentliga guld.”

Fåraherdarna i Korskrogen

Jag och Yasmine, husfru på Slottet i Gävle,  tog en resa upp till Ljusdals kommun för att träffa Fåraherdens Lammprodukter. Just nu föds det lamm på löpande band uppe i Korskrogen som ligger nära Färila. Dom är ju så söta att man inte vet var man ska ta vägen. Här ser ni Bärtil, eller Bääääärtil,  komma i full fart!

Fåraherdarnas Lammprodukter drivs av två gårdar gemensamt.  Elisabeth Thorén och Lotta Wallberg ska visa oss runt på Nylandet som är den gård som Elisabeth, kallad Lisa,  driver med sin man. Lottas gård ligger inte långt därifrån. Bortom berget bara i Onsäng, Ljusdal. De samarbetar och tar tillvara både kött, ull och skinn. Gårdarna är KRAV certifierade.

Bärtil och Yasmin. Lamm luktar så himla gott. Varmt och ulligt.

Mycket stolt mor. Vad gör du här med din kamera...ser du inte att de diar!

Här är själva barnkammaren där alla små lamm ser dagens ljus. Lisa sover i rummet bakom fönstret ni ser på bilden när det är lammning på gång. Då ställer hon klockan och ser till att vakna med jämna mellanrum hela natten för att ha koll på de blivande mammorna. Kanske är det någon som behöver lite hjälp.

Här på Nylandet finns inte bara lamm, tackor och baggar här finns också ett stort antal kor och kalvar.
Gården levererar mjölk till Arla nu när inte Milko finns längre.

Puss på dig!

Ja, hej hej, snart ska du få komma ut på grönbete!

Utsikten från fårens ladugård. Än grönskar det inte så mycket, men snart...mycket snart.
Våren har bråttom nu och alla djuren vill ut. 

Även i Lisas "sommarstuga" hon byggt på gården spirar det. Massor av både ätliga och andra växter står  och väntar på att få bli utplanterade.

I stugan bjuds vi på smakprov av den goda smörgåskorven av 100% lammkött. De har två sorter, en med vitlök och en med örter. Korvarna finns att köpa på gårdarna. Själva tillverkningen görs av Delsbo chark. 

Mmmm det smakade bra med korvsmörgås och kaffe. Här på mjukt gott surdegsbröd från ett bagerit & kafét  Kakfen i Färila (www.kakfen.se) Ligger precis vid vägen. Går inte att missa om man åker igenom samhället. De bakar allt från grunden :-)

...vi bondbönor kämpar också på i vårsolen

Tillbaka till fåren. Den här lille såg så klok ut tycker jag. Känns som att han eller hon
funderar på något mycket viktigt. Kanske när maten ska komma. När vi kom och hälsade på trodde de självklart att de skulle få mat. Det blev en symfoni eller snarare en kakkafoni av bäääää. Alla har sin egen klang och ton.

Mycket pussar blir det.

Yasmine var väldigt modig och gosade med både små och stora djur.
Jag ska erkänna att jag inte var lika kaxig. Dom är snälla. Men många och nyfikna!

På gården finns två typer av får. Ungefär hälften är renrasiga pälsfår som är duktiga på att äta sly och hålla markerna öppna. De ger dessutom vackra fårskinn. Sen finns det en lite kraftfullare och muskulösare sort som på bilden nedan. De är korsningstackor av raserna Texel och Dorset och de får snabbvuxna och knubbiga lamm.

Du kan beställa deras fina ekologiska lammkött genom att beställa direkt från Lisa 070-371 09 60
eller Lotta 070-657 03 56.
Det är ju fantastiskt att få äta kött från djur som är så kärleksfullt uppfödda.
Mer info finns på www.faraherdens.se. Där kan du också se om de dyker upp på en bondens marknad nära dig!

Och det blir ju underbara fällar också! Dessa finns också till försäljning. Skinnen är dessutom tvättbara.
Vilket många föräldrar är tacksamma för.

Ölkorv och andra rökta produkter finns också att köpa på gårdarna.

Jag avslutar med att visa en bild på den fantastiska snickarglädjen på gården Nylandet.
Stort tack för att jag och Yasmine fick komma och hälsa på er och djuren.
Trots vårbruk och alla lamm som skulle och full fart på fårens BB.